Текст песни "Till en vildmarkspoet", Александр Рыбак

Избранная критика треков музыкальных чартов и поиск
по сайту

Och snön föll vit i vinterskog
Där räven stod på lur
För tystnaden i blånad vildmarkstrakt.
Här dröjde du vid kojans eld
Och drömde om en vår
Och skrev din sång och höll vid milan vakt.

Nu porlar den i vårens tid
Din fors i milsvid skog!
Nu surrar den av bin din sommaräng!
Jag anar spår av kärva steg
Som trötta spelmän tog
Och rosors blod
I ton från sorgens sträng.
Än sjunger vinden vida,
När hösten brinner röd,
Din sång om livets villkor,
Om kamp för hem och bröd.
Nu porlar den i vårens tid
Din fors i milsvid skog!
Nu surrar den av bin
Din sommaräng!
Jag anar spår av kärva steg
Som trötta spelmän tog
Och rosors blod
I ton från sorgens sträng.

Du vandrare, du speleman,
Du kung i tiggardräkt,
Du brann i natten fylld av köld och is.
Den eld som brann den värmer än,
Din saga och din dikt
Om evig sol och sommarparadis.